Har ångest. Jag vet inte varför. Det är en oförklarlig oro medföljd panikångest sant självhat.
Och jag vet att det går över om jag hör min pojkväns barma röst uttala: jag älskar dig. men han sover och skiter just nu i mig.
Bara han älskar mig när han vaknar.?

Egentligen ska jag inte klaga, jag har pojkvän, som jag älskar, och han älskar mig.
Men jag saknar honom så fruktansvärt. Vi kan inte ses.
Pga en händelse är det snart fyra månader sen vi sågs.
Jag gråter på natten, för att det gör ont, så jävla ont.
Så, älskling om du läser det här, säg att du älskar mig. Tack, älskar dig!